De här med knät...
...det var ju en olyckshändelse, ganska klumpigt, ganska smärtsamt men väldigt roligt!
Fröken StinaFia hade med sin pojkvän ut på stan i lördags. En trevlig kille faktiskt och väldigt skojfrisk tydligen! Vi klev av tunnelbanan i Gamla Stan och jag höll Cicci under armen... tur var väl de för StinaFias pojkvän fick för sig att skoja till det lite och sparkade till mig på vänsterfoten bakifrån, sådär som man gör på folk.
Problemet var ju att jag inte alls var förberedd på detta, hade klackar och dessutom druckit tre-fyra stablia Captain Morgan -drinkar. Så sparken på min vänsterfot slog i min högerfot i bra fart, så jag vrickade den, trillar framåt och landar med hela min netta tygnd på vänsterknät i gruset, smutsen och slasket på stengolvet.
StinaFias pojkvän blev liiite förvånad över mitt framstupa fall och lyfter upp mig ur slasket och frågar förbryllat hur de gick. Jag som fortfarande knappt förstått vad som hänt skrattar så jag kiknar samtidigt som tårarna sprutar!
Sjukt kul men jätteont i högerfoten och vänsterknät, tur att Captan Morgan var med!
Tur också att Cicci höll mig under armen, annars hade jag nog legat på mage i den härliga sörjan på Gamla Stans tunnelbanestation!
Såhär två dagar senare ser det inte så farligt ut och svullnaden har gått ner!
